dagbok

Det sista stora byggprojektet i husbygget är nu så gott som färdigt – uterummet är inglasat med innertak klart, lister, massor med målning och så slutligen klinker på golvet. De första möblerna kom in igår, men en småinvigning av uterummet hade vi redan innan golvet var klart. Utemöblerna fick tillfälligt bäras in för att ge oss tillfälliga sittplatser. Det var i lördags, och det blev även preimärgrillning för säsongen.Det blir ett sopberg som heter duga i och med all emballage från bygget, men så den 8 maj öppnade äntligen återvinningsstationen efter att ha haft stängt hela vintern. Det fick mig även att ta tag i vanlig sophämtning, så jag ringde kommunen. Det blir hämtning varannan vecka i en 80 liters behållare som jag kommer att få.
Posten är fortfarande ett gissel. Nu har jag i alla fall kontaktat posten så får vi se om jag kommer att få någon utdelning till min adress eller om jag ska fortsätta att hämta posten vid Lanthandeln.

De sista skoterfantasterna åkte hem i helgen och det var på håret då snön börjar bli ett minne blott.

Islossningen är passé men kunde beskådas utefter vägen mot Pajala under de senaste veckorna. 11 mil är det ju dit så man hinner med att se en del. Förutom översvämning i älven har jag haft översvämning i huset då smältvatten trängde in via ett rör som inte skulle ha varit där. I 28 timmar pumpade det in ett par liter vatten var femte minut, och jag vakade hela natten för att suga upp vattnet med en vattendammsugare för att slippa just översvämning. Mellan tömningarna tog jag reda på hur länge det tar att tömma diskmaskin, vika tvätt, vattna blommor, skotta på baksidan och andra små vardagssysslor och 5 minuter räcker ganska långt. Mycket blev gjort den natten.
Nästa dag kunde jag inte heller ligga på latsidan. Läckan fixades till genom grävning i tjäle vilket inte är det lättaste. Jobbet gjort, felet åtgärdat och så hann man inte mer än vila sig från det förrän nästa grej dök upp…
Nu har jag smältvatten i brunnen istället, men som tur är gör en pump jobbet där, fast drickbart vatten får jag nu fixa på annat håll tills det där reder upp sig. Det ska inte vara lätt, men man ska hålla sig sysselsatt tydligen.
I köket har jag nu fått kakel och det blev ett riktigt lyft. Ska få dit lite lister, eluttag och belysning innan det känns som helt färdigt.
Nu väntar jag bara på att klinkerfogen ska torka och plattorna sitta ordentligt i uterummet så jag kan börja röja runt där, flytta in mina växter och plantera om mina tomatplantor i större krukor. Det här har jag verkligen sett fram emot.

Utsikten har också börjats jobba på. Ett 10-tal tallar/granar är nedtagna och nu ser man tydligt Olos på finska sidan, men lika många till ska ned innan hela byn syns tydligt.
Det är inte på alla ställen jag har grus på tomten. Det ser just nu mest ut som en leråker, så gummistövlarna kommer väl till pass efter ett par dagars rain from hell även om jag får erkänna att jag så gott som bor i dem oavsett regn eller sol. Någonstans måste man ju bo. Hur ska detta sluta?

Sol och värme har de i alla fall lovat till helgen så nu måste jag sätta fart!
Man skulle kunna tro att det är fart även på Kia, men dessvärre har hon lekt sig halt med sommargrannens hund, så hon hade inget emot att åka lastbil hem… eller vem kör egentligen?

Det har gått några turer kring uterummets glasrutor men den längsta turen gick definitivt av stapeln när glasrutorna hämtades från Järfälla och kördes upp hit.
Pappa som var i farten igen förstås, och så köpte han en lastbil att frakta upp dem med.
Och här står de då i all sin prakt på flaket.Fönsterrutorna till norrsidans kortvägg har sedan länge förvarats i lägenheten i ladan, men nu sitter de på plats.
Sen har uterummet växt sakta men säkert under nästa dag för att till slut bli färdigt.
Och jag vill inte veta av några tennisbollar mot mina fönsterrutor, bara så du vet, Kia.

Någon har uppenbarligen städat framför ytterdörren och äntligen finns lite plats för vårstolen i vårsolen, eller vårsolen i vårstolen för den delen.
Sen får någon ta sig tid att sitta där också. En annan femma det.

Förmiddagssolen har också testats på altanen förstås även om mycket fortfarande är halvklart då snön förhindrar mycket av det man vill göra och som skulle behövas.

Det har varit många svängar med snöras från taket de senaste veckorna, om det inte är nån där uppe som åker kana.
I alla fall gör vårsolen sitt så här års med den dagsmeja vi har haft. Utsikten från altanen blir sagolik i många lägen. En ny upplevelse är att ha nästan 30 grader inne på förmiddagarna då solen här uppe ligger så lågt och strålar rakt in i husets gluggar, men om jag får välja på -30 eller +30 så blir det ju enkelt.

Jag har faktiskt undrat lite över varför norrlänningar är så måna om att ha markiser, men då tror jag att det mysteriet är löst.
Solen har gassat i flera veckor och det har blivit massor med skidåkning och promenader i de nu hårda skoterspåren.

Sen har jag mött massan som bara väntar på att något ska hända…på en stol mitt ute på isen. För en vegetarian kan det te sig lite udda även om mötet med människorna är otroligt inspirerande. Bilden nedan är dessutom en tävling. Lugnare tävlingar får man nog leta efter.
Vi åkte si så där 7 mil för att hitta denna.
Min 73-åriga pappa gillar lite mer fartfyllda tävlingar och har gjort några 2-milslopp på skidor under den här tiden. Den senaste i Karesuando, så nu har man varit i Lappriket också och sett sig om.

Uterummet då? Jo, det är fortfarande ett uterum.

Snart ska väl det förändras ändå. Fönsterrutorna är i ladan…fortfarande, och glasdörrarna är i Järfälla. Uterummet är här där jag är och det är inte ens i närheten. Nu återstår bara att få alla dem till uterummet, och vissa saker är ibland lättare sagt än gjort. Att frakta ömtåligt gods är inte så många som är villiga att göra norr om Luleå tydligen då vägarna inte är några autobahns direkt. I värsta fall får vi köpa en lastbil och frakta upp det själva, men det återstår att se hur det blir med det. Tålamod är det som gäller nu, och sånt har man ju gott om med tanke på att våren nalkas. *NOT*
Förutom såna små problem finns det ju tallen framför huset som skymmer kvällssolen, och vi har ju olika sätt att angripa våra problem på, men jag tror nog Kias är det bästa. Jo, så snart är den nog väck ska ni se.

Jag har tagit in en ny möbel i huset framför spisen. En riktigt gammal gungstol som är helt grym att sitta i, men mer än den får det inte bli om jag ska ha några öppna ytor kvar. Nytt projekt blir att sy något lämpligt mjukt till den istället för filten, för så här ser det ju ut som om självaste tomten satt i den.

Trots all snö som fortfarande ligger kvar har ett försök till att likvidera både skidåkning, skoteråkning och sparkåkning på vägarna för den här säsongen lyckats…till mitt förtret.

Under den här tiden har Tilda fyllt 14 år. Kia har fyllt 4 år.

…och jag har fyllt på mitt vedförråd och hittat en fyndig låda att ha veden i som döljer innehållet och undviker skräp mer än nödvändigt.
För er information så är det här inte Kias spår, och inte mina men den har varit runt mina domäner. Det kan ha varit Tilda som skrämde iväg den.

Nästa vecka blir det en tur till Tyskland, förbi Stockholm och sen hem igen i slutet av veckan.
Skidåkning får ligga på is och risken är att det blir till hösten om fröken tö får göra sitt.
Erkänn att ni blir lite sugna?

Jag förstår inte vem det är som tillåter denna syn framför sin ytterdörr?
Inte jag i alla fall, och inte har jag gjort något åt det heller.

Katten Tilda tycker ju att de här gömmorna är lite intressanta… nu när hon äntligen har börjat ta sig ut lite smått.

Kia forskar vegetationen mera, men ser ut att ha minst lika roligt.

Efter ett besök in i ladan hittar jag fortfarande ouppackade kartonger, och den här vete tusan om någon någonsin vågar öppna.
Till köket ska jag ha det här kaklet. Det har jag burit in i huset och lagt på hyllan tills andan faller på.

Hur man går vidare från det steget ligger då alltså på den. Jag får återkomma hur resultatet blir helt enkelt.
En och annan krok har kommit på plats i badrummet i dag i alla fall.

Det var en perfekt dag att ta sig ut på promenad och glömma stöket för en stund.

Dessutom visste jag att lanthandeln firade 6-årsjubileum och bjöd på våfflor, så jag var inte sen dit, men trollet hade hunnit före.
Om än dock ett väldigt sött troll…
Jag vet inte varför några hade fått för sig att det var jag. En viss likhet kanske?

Att se sitt eget hem växa fram är rätt skön känsla, även om vissa vrår fortfarande har saker som verkar ha vuxit fast på golvet.
Det mesta är ju lätt fixat, och det är väl just därför det blir kvar. Märkligt det där…
Det är bara att inse att ensam blir det inte lika mycket gjort på samma tid som vana hantverkare, och vissa saker blir inte gjorda alls.

Det har i alla fall varit många härliga dagar och fler blir de under våren. En annorlunda vår än söderut förstås, men inte mindre njutbar. Snön ger fler möjligheter för utomhusaktiviteter, och så är det ju himla vackert också.
Kia verkar inte bekymras vidare värst av snön längre utan snarare tvärtom. Hon ränner nästan lika fort som sin kompis Assar.
När man väl är hemmastadd måste den vanliga städningen också inträda i livet, fast med centraldammsugaren känns även den lite ny och spännande.
Det bästa med den är nog att ljudnivån är ett gäng lägre än en vanlig dammsugare, sen vete tusan om det där med “centrala” och lång slang är mindre krångligt än mackapären jag tidigare släpade runt på. Då fick man ha koll på maskinen. Nu är det slangen. Kollen kommer man inte undan hur som.
Hyfsat rent blev det dock. I och med det är klagomuren stängd på det området.

Tilda har testat gästrummet och där verkar hon sova rätt bra.
Själv har min dator testat sin utrustning lite här och där. Gästrummet ger bäst mottagning tills jag har flyttat mitt ADSL till huset, men den ger inte samma utsikt, så den åker lite fram- och tillbaka lite beroende på.

Och hur gott sover inte jag i min nya säng i sovrummet med utsikt?
Jag fick möjlighet att ge min synpunkt till Sleepo på min vara och leveransen, och jag berättade att jag var nöjd med det mesta, men att sängen måste ha fastnat någonstans på vägen. Mycket riktigt var det så, vilket de beklagade. Visst förstår man att det måste vara svårt att kunna hålla koll på hela leveransen när sängen skulle fraktas så långt. Tydligen var leveransen av min säng nån typ av rekord för dem, för det var det nordligaste de hade skickat en vara och det var visst 200 mil. En ska inte klaga antar jag, och nu ska inte ni klaga när jag har bäddat och allt.

Det började klia i fingrarna så snart mars gjorde sitt inträde, för det är ju dags att börja så. Här uppe kanske det är lite tidigt, men om jag ska få tomater till sensommaren är det dags att sätta fart. Jag har även investerat i en “gröna lampa” för att kunna så året runt tänkte jag. Så… Nu har jag tänkt och investerat, sen får vi se vad det blir med det. Nu ser det i alla fall ut som tomatplantorna har kravlat sig upp om något klena. Gröna lampan får lysa på dem lite då och då så får vi se. Till sommaren sen så skiner ju solen dygnet runt, och det brukar göra att de liksom hinner ikapp med övriga växter mer söderut. De vill som inte vara sämre ser ni.

Det tycker jag inte de verkar heller. So far so good.

TV-antenn har jag ju också nu, och med hjälp av inte mindre än två förstärkare ser jag även 4:an och 6:an.
Det finns jobb även på utsidan så snart snön och minusgraderna väl lämnat oss denna vår – Nä, det blir inte i morgon.
I alla fall finns det gott om målarjobb på huset att göra färdigt även om det viktigaste åtminstone blivit målat en gång. En gång är ingen gång när det gäller målning som med så mycket annat. Hängrännor och stuprör ska också upp, men innan det måste jag måla vindskivorna, och det var väl lite därför de inte kom upp innan vintern.

Mitt kakel till köket har kommit, men jag får vänta på lite assistans innan det där smackas på väggen. Assistans fick ju även Bygglov på tv idag när de faktiskt satte en kakelsättare i jobb att få upp exakt likadant kakel i mosaik som jag ska ha. Jag var helt ovetande om deras val tills jag såg det på tv, så det så.

Trots allt jobb det har varit med att bygga hus, och trots allt jobb jag har framför mig så länge det är min ägo så ser jag ganska lycklig ut…än.

En vecka har gått efter att hund, katt och jag har installerat oss i huset.
Katten Tilda lider absolut inte – tvärtom – hon verkar gilla det här haket, och annat blir det till våren när hon kan ta en sväng runt domänerna. Kia lider sällan, eller om hon lider hela tiden – svårt att avgöra, men hon följer fortfarande inte lika villigt bort från huset som hon gör när hon ska hem. Ingen skillnad där med andra ord.

Med hus kommer ansvar och nya grejer som man måste ta itu med, som när vi hade töväder här i veckan. Vips låg hela vinterns snöförråd från taket framför min ytterdörr, och min stackars spark låg nånstans där i drivorna.
Någon annan lösning än att skotta snö i det läget har då inte jag hittat, och med det löstes problemet.
Värmen i huset kan man inte klaga på, eller så är det precis det man ska. I natt kröp det närmare -30 och då har värmesystemet ställts in på att golven ska värmas rätt mycket mer, vilket blev nästan 24 grader, och då är det risk att ullstrumporna ryker, och det är viktiga grejer det. Det är inte det jag har på huvudet för övrigt.

Med andra ord har jag jäkligt bra isolering och tjocka väggar, för när det är varmare ute har jag lagom temperatur här inne. Allt sånt där är ju bara att ställa in förstås, och det blir en hel del justeringar med det. För att inte tala om ventilationssystemet! Tänder jag brasan kan jag ställa in den för att få bättre drag i spisen, och ska jag basta kan jag ställa in så jag slipper imma.
Huj… Kommer bli en baddare på termostatreglering vad det lider. Ett jobb för framtiden kanske.

Flytten har varit allt annat än smärtfri, men det är märkligt så fort man glömmer.
Jag skulle försöka tända eld i spisen, men höll på en hel dag och det bara rök in. Hela röret var igenfruset pga kyla ute och att huset i sin tur har varit uppvärmt hela vintern. Det där med att elda i spisen sa man varje dag, men “jag gör det i morgon”. Talesättet stämmer alltså inte. Det är bättre att göra det när man tänker att man ska än när det helt plötsligt är nödvändigt för då kan det vara kört.
Givetvis det blev nödvändigt för golvvärmen slutade fungera när jag flyttade in.
Inte nog med det så började det läcka från ventilationssystemet.
Första bastusvängen blev också något av det mindre varma slaget.

Men allt det där har löst sig och en glad smiley är på sin plats.

Efter inflyttning har mera saker kommit på sin plats och det har blivit mer och mer ordning i garderober och skåp. Duschvägg har kommit upp.

Gardinstänger med tygtillbehör finns nu även i både kök och vardagsrum.
Tavlor och en del sånt är kvar. Man måste ju få bo in sig för att veta var man vill ha allt.
Har ni varit hos mig tidigare så är det samma inredning ni ser. Huset är nytt och nån måtta får det vara på ens förnyelse i hemmet.

Det har kommit upp lite mera lister, men det sistnämnda blir man knappast av med i en handvändning…om ni nu trodde det. Jag tänker inte fota uppsatta lister heller. Roligare kan man ju ha.
Som Kia till exempel. Hon gillar att åka bil.Visst är hon snygg? Mindre snygg till sättet just nu då hon är skendräktig. Tuttarna hänger tungt och hon bäddar sönder alla täcken hon får tag i.
Men hon lunkar även med på promenad efter sparken trots att det är en något ovan stockholmare som sparkar.
Kia har också gjort sin premiärtur på skotern. Jo, faktiskt…hon valde att hoppa upp och åka med hellre än att springa bakom. Det kan bli intressant det här. Jag har ju sett hur lapparna har sina hundar balanserande på skoterpallen i hög fart.

Efter två dagar ensam i skogen tog jag mig till Finland i dag för att handla proviant, och så beställde jag kakel till köket. En ny dörrmatta fick också pryda ytterdörren. Vita tulpaner fick jag med på resan och de ser himla läckra ut på köksbordet.

Jag har så smått börjat kolla in vad jag har för utsikt från olika fönster, och om jag mot förmodan skulle bli tvungen att stå och diska för hand så kan jag njuta av ladan och de åkdon som pryder för tillfället. Bättre utsikter kan man ju ha sett, men definitivt sämre.
Den öppna altan från köket ger just nu vy över stegen upp till taket och Kias sista bajshög.
Bättre än det kan det ju bara bli.

Tanken är att fälla några träd längre fram som precis skymmer sikten, sen ska ju altanen färdigställas.
Vad gäller mitt badrum så har jag lagom utsikt över till sommargrannen som dyker upp nån gång till våren. Sen kan jag beskåda honom när han odlar sitt, och sen plockar och rensar sina bär.

Jo men det är hans bär – mina får jag nog plocka själv.

Från mitt sovrum har jag i dagsläget en något blåare himmel än vanligt då plasten från taket hänger kvar, och det kommer den nog göra tills uterummet är fixat. Uterum är det även nu men något mer kylslaget än tänkt. Jag fick snöras även på denna sida vid första tövädret och vallen var betydligt högre än i bild, men jag har ju varit i farten förstås med mina skottartalanger.

Utsikten jag är ute efter är över byn och berget Olos i Finland.
Här ser man direkt vilka stolpskott som står i vägen, och de kan ge ved om inte annat. Vänta bara tills våren kommer.

…Så nu inväntar jag den säsongen.

Äntligen har kommunen godkänt att jag får flytta in i mitt eget hus. Det är väl fantastiskt ändå?

Uterummet är beställt, och leveranstiden är väl si så där 4 veckor. Innan dess får jag ändå ingen som står ute i kylan och monterar, och frågan återstår om jag ens får någon som monterar… Sånt där ger lite spänning i tillvaron.

Lampgrossisten har i alla fall koll på sin lagerpersonal att de gör sitt, för jag beställde förra veckan och i veckan kom utelampa och badrumslampor. Inte nog med det så verkar elektrikern också vara på g, för han kom och monterade i dag.

Bygghemma kan jag inte heller klaga på, för de levererade fönsterbrädorna snabbare än jag hann blinka, sen monterade jag dem i och för sig snabbare än nån annan hann blinka.

När allt går som tåget borde så är man himla glad, fast för Norrtåg är det fortfarande ett elände. Har hört att folk föredrar att ta bussen istället.

Alla möbler är nu inflyttade i huset och de flesta verktygen är utforslade…dragna i snön rakt över gården in i ladan.

Så lyckades jag även fånga katten mitt i kaoset bakom elementet, men det verkar vara tji att få dem båda samtidigt. Det ni inte känner till är att det verkar vara något speciellt med just den sidan om elementet, och som ni ser är den upptagen just nu.

Kia och jag utanför våra domäner. Vet inte riktigt var jag fick de där styltorna ifrån, men det var en upplevelse det.
Härligt nu när solen börjar värma och sminket rinner.
Inne i huset har jag börjat att få ordning, men det är inte tal om den ordning som man skulle vilja ha, men ett steg närmare i alla fall.

Vardagsrum och kök. Det som är kvar där är socklar under några köksskåp, och så vad som nu ska sättas runt altandörrarna. Lite skralt med belysning i köket är det nog, samt att jag inte har valt kakel, så jag har inga eluttag under skåpen.
Altandörren man ser från nästa bild är den som kommer att gå ut till min vinterträdgård. Nu är där definitivt vinter, men det är inte riktigt tanken. Det ska bli som ett till rum på si så där 15 kvm.

Det enda dåliga med rummet än så länge är att nätverksuppkopplingen är “låg”, för modemet är fortfarande i grannstugan, så vill jag surfa snabbare får jag ta mig till gästrummet. Jag får hålla mig till tåls tills våren kommer och gubbarna har lust och komma för att flytta inkopplingen till mitt hus. Vintern har sina för- och nackdelar. Långa vintrar kan ge en längre väntan. Det är väl det enda skillnaden egentligen. Ja, jaa, sen får man ju skotta mer och längre tid under längre vintrar men det ger gratis motion och det ska man inte klaga på.

Mitt sovrum behöver bara bäddas, annars helt klart förutom placering av allt jox man har.

Gästrummet likaså, där du ska sova när du kommer på besök.
Om huset upplevs lite mörkt i allrummet så är det förmodligen så. Till den öppna altan ingick ju tak som fortsätter från hustaket om man så säger. Eftersom jag har valt att bygga ett uterum så har jag byggt ut taket lika mycket hela vägen. Det tar lite av ljuset, men det ger också mycket mer i slutändan – ett rum ytterligare om inte annat. Äsch, lampor kan man ju köpa!

Nu väntar jag bara leverans av glasväggar/dörr till duschrummet. Bedömning av SkånskaByggvaror och deras lagerpersonal återstår alltså.

Med lite list inser man nog att en och annan list är kvar att sätta på plats, men annars är huset så gott som färdigt!

Trevlig helg! I know I will.

Det har hänt småsaker i veckan som ändå liksom har kompletterat själva husbygget rätt radikalt.
Den sista sändningen av varor från de inblandade i husleveransen har anlänt – spisen som jag har väntat på. Inget märkvärdigt, men jag kan uppgradera mig vid ett senare tillfälle. Nu gäller det bara att kunna fixa gröten direkt på morgonen. *L*
Och så kom sängen helt oväntat en dag tidigare än utlovat. Lite synd att säga tidigare då jag har väntat sängen sen den 25 januari, men efter att den har legat i träda i Luleå i några veckor så ringde då äntligen någon och meddelade att den kommer på fredag. (De hade väl vilat färdigt) Men så inträffade den stora händelsen redan i torsdags. Jodå, världen är full av överraskningar.

Åkte till frissan i Finland igår och trollpackan är väck, så huvudrollsinnehavaren är förändrad trots allt. Den 1½ timman bjöd på skvaller från trakter längre bort än en dags march. Sånt där är givande mellan varven.

Fast där blev det nog nåt fel. Bilden är från i julas när jag och min faster testade hennes peruker. Fy tusan vad vi skrattade! Då hoppas jag att det är sluttjatat om att jag ska klippa av mig håret. Thank you very much.

Mildare tider verkar vara på intågande och promenaderna mot mitt hus ger nu mer och mer sol för var dag.

Inflyttningsdags börjar närma sig och nästa vecka ska det ske, basta!
Nästa gång jag bloggar sitter jag antingen i mitt hus, eller i snön mellan mitt och gamla stugan, eller så får jag trampa in i stugan och sätta mig vid modemet. Jag kan inte förvänta mig att de kommer och flyttar min nätverksuppkoppling i en meter snö även om jag sett att det är mycket de gör här uppe i djup snö som inte skulle ha kommit på tal i Stockholmsregionen.

Jag återblickar lite och tänker på allt jag har varit med om under detta husbygge, flytt och att bli hundägare igen, vad jag har lärt mig, fått göra om och göra rätt och vad jag har stött på som jag aldrig sett tidigare, som en så liten, liten hand som denna som håller i en skiftnyckel, eller var det månne tvärtom?

Och hur Kia fortfarande fullkomligt älskar värme och gärna trycker vid ett element bara för att få uppleva det riktigt nära.
Katten Tilda gör för övrigt likadant. En vacker dag ska jag ta dem när de sitter på var sin sida om elementet och trycker.
Fast det här är nog Kia rätt ensam om när hon är riktigt argsint.

Fick present på Valentine’s day också, ett riktigt grillbestick i teleskop för oss vildmarksmänniskor med namnet ingraverat.Det är nog så nära lullilull man kan komma här, men ändå nödvändigt när man väl har det. En ficka fick jag med också som man kan fästa på bältet. Ovärderlig när grilltiden närmar sig i vårsol och öppen eld efter en skidtur!
Nätverksshoppandet har för övrigt tagit ut sina svängar rejält! Jag tycker inte om att shoppa, och att shoppa på nätet tynger mig än mer pga utbudet, men jag har lärt mig att tid är också pengar, och jag har varken tid eller lust att jämföra priser och hålla på dagarna i ända… för så kan det lätt bli. Att slippa fraktkostnad är värdefullt i dessa glesa bygder har jag märkt, och det kan kosta på rätt rejält om de har vett att ta betalt.
Nu har det blivit fönsterbrädor på nätet, duschväggar, duschdörr, badrumslampor, utelampor, tvättmaskin, säng, och nu sist tänkte jag mig en karl, fast det sistnämnda har inte lika stort urval har jag märkt, men man slipper jämföra priser i alla fall.

Det finns som sagt något gott i det mesta.