Snön har tagit lång tid på sig att försvinna i år, och än finns det snöhögar kvar lite här och där.
I fredags fick vi vår senaste rejäla snödos – det snöade i princip hela dagen. Tack och lov så fastnade inget av det, eller kanske det var synd med tanke på att mina skidor fortfarande stod kvar utanför dörren.
Våren väntar vi på för den är definitivt på villovägar. Vindarna är från Sibirien eller nåt ditåt och yllesockorna sitter på än. Den enda som jag hittills kan se njuter en del av snön än är Kia som faktiskt letar rätt på minsta snöhög för att rulla sig i.
I affären har skett ganska stora förändringar, men inget går av sig själv så vi har fått slita när det gäller flytt av kassa, göra dörr till vänthallen för att flytta caféhörnan dit, och sen har vi givetvis tagit ner massor av varor från hyllorna för att sedan sätta tillbaka dem. De så kallade skeppen är inte på hjul, så direkt ett skepp ska flyttas någon cm så måste allt ned.
Förändringen har skapat en affär med mer ljus och utrymme. Ja, varorna har också blivit färre.
Det är bara att inse att den här ägarinnan blir inte yngre, och varorna kan därav inte bli fler för att jag ska orka med.
Allt detta har givetvis inneburit en del spacklande, slipande och målande på det och mer därtill.
Nu har vi förberett oss ganska bra för sommaren, och vi hoppas på en mer lättskött butik.
I veckan kom GB-glassen och GB-gubben åkte ut. Han fick inte stå länge utan välte ideligen, så han åkte in igen. I veckan kom sommarblommor för plantering – hur nu det ska gå i denna kyla. ? Än så länge häckar blommorna inomhus precis som en annan, och djuren med mig.
Kia är inte lika pryd som Tilda, men katten tillhör ju den äldre generationen hon med sina 18 år på nacken.
Mina tomatplantor tar sig trots allt och jag får ha penseln i högsta hugg, för nån pollinering är det annars inte tal om.
På tal om en och annan så är det faktiskt ett annat par som nu har påbörjat husbygge här i byn. Den seglivade byn är vad som sägs om den, och vi får hoppas att människorna är likaså.
Ett timmerhus har kommit upp i utkanten av byn också, så det ser faktiskt lovande ut tycker affärsinnehavaren i alla fall. ?
Vintern var då seglivad det här året. Jag verkar ideligen halka in på det, men faktum är att idag är det den 4 juni och det snöade senast idag. Det är inte ett berg av maräng ni ser…
Oavsett väder ska det bytas till sommardäck i det här landet, och det ska gå med en rasande fart. Problemet som uppkom i år för min tappra far var att snön förhindrade honom att ta in däcken i ladan, så ett tag hade jag en hel däckfirma på gården. Härligt nog löste det sig ganska snabbt med en upptrappning av snösmältningen ett par dagar. Det går ruskigt fort när det väl sätter fart.
Kia blir inte yngre hon heller trots kastrering och operation av en knöl på bakhasen i år så är hon inte mycket piggare, och hon åker ofta vagn till jobbet, men hon får frisk luft – det är ett som är säkert.
En doft av sommar fick jag i veckan när Syrén och Liljekonvalj kom med posten från Monika ända från Skåne.
Ibland måste man unna sig det bästa när jag nu ändå hade fått smak för färska blommor, och någon annan uppvaktning än den man ger sig själv är det knappast tal om här i ödemarken.
Man får glädjas åt det lilla, och premiär för badtunna har jag haft redan även om locket nu får vara på tills det är dags för eldning igen. Sen tänkte jag bygga in den i altanen så jag slipper balansera på brädan för att nå upp till aggregatet dit veden ska i. Ni skulle se mig springa där i timmar med vedtraven på armen, upp på rampen och vinglande ta mig ut… eller kanske inte. ?
Innan vintern gjorde sitt bakslag så fick jag en ledig dag då solen visade sig från sin bästa sida, och såna dagar glömmer man inte. Något som man säkert kan lita på det är midnattssolen som alltid återvänder så här års… oavsett väder. ?
Avslutar med ett mycket passande budskap.
