Att se sitt eget hem växa fram är rätt skön känsla, även om vissa vrår fortfarande har saker som verkar ha vuxit fast på golvet.
Det mesta är ju lätt fixat, och det är väl just därför det blir kvar. Märkligt det där…
Det är bara att inse att ensam blir det inte lika mycket gjort på samma tid som vana hantverkare, och vissa saker blir inte gjorda alls.
Det har i alla fall varit många härliga dagar och fler blir de under våren. En annorlunda vår än söderut förstås, men inte mindre njutbar. Snön ger fler möjligheter för utomhusaktiviteter, och så är det ju himla vackert också.
Kia verkar inte bekymras vidare värst av snön längre utan snarare tvärtom. Hon ränner nästan lika fort som sin kompis Assar.
När man väl är hemmastadd måste den vanliga städningen också inträda i livet, fast med centraldammsugaren känns även den lite ny och spännande. 
Det bästa med den är nog att ljudnivån är ett gäng lägre än en vanlig dammsugare, sen vete tusan om det där med “centrala” och lång slang är mindre krångligt än mackapären jag tidigare släpade runt på. Då fick man ha koll på maskinen. Nu är det slangen. Kollen kommer man inte undan hur som.
Hyfsat rent blev det dock. I och med det är klagomuren stängd på det området.
Tilda har testat gästrummet och där verkar hon sova rätt bra.
Själv har min dator testat sin utrustning lite här och där. Gästrummet ger bäst mottagning tills jag har flyttat mitt ADSL till huset, men den ger inte samma utsikt, så den åker lite fram- och tillbaka lite beroende på.
Och hur gott sover inte jag i min nya säng i sovrummet med utsikt?
Jag fick möjlighet att ge min synpunkt till Sleepo på min vara och leveransen, och jag berättade att jag var nöjd med det mesta, men att sängen måste ha fastnat någonstans på vägen. Mycket riktigt var det så, vilket de beklagade. Visst förstår man att det måste vara svårt att kunna hålla koll på hela leveransen när sängen skulle fraktas så långt. Tydligen var leveransen av min säng nån typ av rekord för dem, för det var det nordligaste de hade skickat en vara och det var visst 200 mil. En ska inte klaga antar jag, och nu ska inte ni klaga när jag har bäddat och allt.
Det började klia i fingrarna så snart mars gjorde sitt inträde, för det är ju dags att börja så. Här uppe kanske det är lite tidigt, men om jag ska få tomater till sensommaren är det dags att sätta fart. Jag har även investerat i en “gröna lampa” för att kunna så året runt tänkte jag. Så… Nu har jag tänkt och investerat, sen får vi se vad det blir med det. Nu ser det i alla fall ut som tomatplantorna har kravlat sig upp om något klena. Gröna lampan får lysa på dem lite då och då så får vi se. Till sommaren sen så skiner ju solen dygnet runt, och det brukar göra att de liksom hinner ikapp med övriga växter mer söderut. De vill som inte vara sämre ser ni. 
Det tycker jag inte de verkar heller. So far so good.
TV-antenn har jag ju också nu, och med hjälp av inte mindre än två förstärkare ser jag även 4:an och 6:an. 
Det finns jobb även på utsidan så snart snön och minusgraderna väl lämnat oss denna vår – Nä, det blir inte i morgon. 
I alla fall finns det gott om målarjobb på huset att göra färdigt även om det viktigaste åtminstone blivit målat en gång. En gång är ingen gång när det gäller målning som med så mycket annat. Hängrännor och stuprör ska också upp, men innan det måste jag måla vindskivorna, och det var väl lite därför de inte kom upp innan vintern.
Mitt kakel till köket har kommit, men jag får vänta på lite assistans innan det där smackas på väggen. Assistans fick ju även Bygglov på tv idag när de faktiskt satte en kakelsättare i jobb att få upp exakt likadant kakel i mosaik som jag ska ha. Jag var helt ovetande om deras val tills jag såg det på tv, så det så.
Trots allt jobb det har varit med att bygga hus, och trots allt jobb jag har framför mig så länge det är min ägo så ser jag ganska lycklig ut…än.
