Jag vaknade klockan 6 då jag hörde grävmaskinen utanför – dags att gräva ned jordvärmekabeln, och i princip plöjde han sig igenom tomten och gjorde sina fåror så inget är sig likt nåt annat än leråker och jordhögar. Resultatet blir nog toppen så jag har värme till vintrarna utan att bli fullkomligt ruinerad. Nja, ruinerad blir jag väl till en början men hoppas på att tjäna in det på några år. Det gäller att tänka långsiktigt sägs det, och den planen följer jag.

Jordvärmeslangen hängde de på skopan och sen snurrade de hela kånkarången så att slangen lades plant ut med fåran. Tänk att den fjuttiga slangen ska åstadkomma värme från jorden. Fattar egentligen ingenting, och vissa saker är man lyckligast i att inte veta.
Vähälompolo har varit välbesökt denna dag. Kia har till slut inte brytt sig när ytterligare folk har stapplat in på tomten. Först kom ju jordvärmegrävaren. De tre idogt arbetande byggarna körde in klockan 7 i sedvanlig ordning. Sen kom lekkamrat till Kia och dess husse.
Två som bokstavligen lyser upp mörkret dök upp för att fixa elen till mitt hus, och senare på eftermiddagen kom det 4 personer från Pajala kommun för att inspektera bygget, men även för att lägga fram synpunkter angående avloppet till huset och markbädden. Det blev inte så muntert för min del tyvärr, men godkänner de inte det hela så får jag väl använda den gamla anläggningen till befintligt hus och redogöra för hur jag gör mina behov på utedasset. Ska de snacka skit så kan jag komma med bullshit. smiley De var i alla fall riktigt trevliga så jag lovade bjuda dem på bastubad och fixa badtunna till tomten. Norrlänningar glömmer aldrig en inbjudan till sauna – så är det bara. Ska nog komma på go fot med dem med tiden, och tid har jag tänkt ha gott om här uppe.
De undrade också när jag skulle flytta in i nya huset, och jag börjar så smått inse att det kommer att ta sin tid. Förhoppningsvis inte tills det börjar växa mossa på taket.

På en promenad i byn Muodoslompolo passade jag på att ta kort på den söta lilla kyrka vi har – den ser man faktiskt från Vähä också. Kyrkan ligger högt upp på en kulle så utsikten därifrån är rätt imponerande. Man ser mitt hus på andra sidan sjön drygt 2,5 km därifrån.
Kia och jag har börjat bli riktigt bra bundisar, och hon snarkar gott OCH högt om kvällarna efter dagar utomhus.
Var kaffet serveras är det inga tveksamheter om heller.
Helg igen – gu va tiden går – men arbetet fortskrider med målning av huset, jordvärmegrävningen ska bli färdig och täckas över. Målning av huset har gjorts även i dag, så nu är det mer målat än det är kvar – alltid nåt.

Go helg!